Sorg i hjärtat
Patrick Swayze är död. Han med huvudrollen i kanske världens bästa film. Jag minns faktiskt än idag när mamma berättade att hon fått en film av Laila. Den hette Dirty dancing och året var väl 1988 eller 1989. Sedan dess har jag älskat den filmen. Varje gång jag får frågan om favvofilm svarar jag utan att tveka Dirty dancing. Jag vet med förnuftet att det finns bättre filmer, större skådespelarinsatser och annat sånt blaha blaha. Men det finns ingen film som sitter mer mitt i hjärtat än den. Det finns en scen i filmen, i slutdansen, när Johnny är på väg att dansa tillbaka till scenen med hela "gänget" dansandes med han, han gör en liten piruett, stannar upp, tittar på Baby och nickar... Då är han faan den vackraste karl jag sett! Jag har sett den filmen, å jag skojar inte, minst 200 gånger. Alla gånger inte från början till slut, många gånger har jag spelat fram till en viss scen. Men minst 200 gånger har jag satt kasetten (förut, nu DVDn) i spelaren med avsikten att försvinna bort en stund, att uppfyllas av kärlek och glädje. Att få delta i den vackra sagan. Jag känner genuin sorg över att han dött. "Han fattas mig" som Mattis sa när Skalle-Per dog.
Kommentarer
Postat av: Mamma
Har precis sett klart filmen nu i kväll. Extrainsatt pga dödsfallet. Kände t.o.m att jag blev tårögd den här gången!! Vi får titta på den tillsammans nån gång igen och köra replikerna. För sjuttielfte gången. Och sörja drömmen om Johnny Castle....
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
